Här kan du läsa dokumentet i sin helhet.
Föreningens bakgrund till visionen
2014 tog hamnföreningen ett eget och oberoende initiativ till en åtgärdsplan för Räfsnäs Hamn. Bakgrunden var säkerhetsläget i hamnen. Föreningen fick efter hand stöd av Norrtälje kommun för att bekosta en arkitektstudie i ärendet. I mars 2016 presenterade hamnföreningen resultatet, ”Vision för Refsnäs hamn”, för kommunen. Visionen går i sina huvuddrag ut på att effektivt skilja på yrkesmässig godstrafik, yrkesmässig passagerartrafik och privattrafik och därmed skapa en bättre och säkrare hamnmiljö.
”Denna studie redovisar inte färdiga lösningar utan skall användas som inspiration till ett fortsatt arbete. Det är ett underlag för att kunna diskutera och finna gemensamma nämnare så att hamnen kan fungera på ett, för så många som möjligt, tillfredställande sätt.”
Visionen ledde till att Norrtälje kommun öronmärkte över sju miljoner kronor för att finansiera åtgärder i hamnen.
Vision för replipunkten Refsnäs Hamn 2016-02-18
Om denna studie
Denna studie har utförts av arkitekt Emil Almesjö på uppdrag av Refsnäs hamnförening. Refsnäs hamnförening förvaltar och sköter Refsnäs hamn på uppdrag av Norrtälje kommun.
Uppdraget är att ta fram ett skissförslag/diskussionsunderlag som kan ligga till grund för en övergripande planering av hamnen. Denna studie redovisar inte färdiga lösningar utan skall användas som inspiration till ett fortsatt arbete. Det är ett underlag för att kunna diskutera och finna gemensamma nämnare så att hamnen kan fungera på ett, för så många som möjligt, tillfredställande sätt.
Bilder och foton är Emil Almesjö om ej annat anges.
Visionsbild
Beskrivning av visionen
Hamnens funktioner separeras för att undvika flaskhalsar och krockar. Den delas upp i tre huvuddelar yttre hamnen, inre hamnen och södra hamnen och har en handlingsplan i samma ordning.
Yttre hamnen.
Den yttre hamnplanen blir dedikerad yrkestrafik med fokus på godstrafik. Vägen dit blir förstärkt och dess yta optimeras för att kunna vända tunga fordon. Det bildas i dess närhet en yttre hamnbassäng för att ta hand om de funktioner som flyttas dit ifrån den inre hamnbassängen.
Inre hamnen.
Den inre hamnen blir dedikerad yrkestrafik med fokus på persontrafik. Funktionerna av sanitetshuset, som kommunen uppförde mot nedfarten till den yttre hamnplan, flyttas till en ny byggnad i anslutning till småbåtshamnen. Passagerare som byter färdmedel får en given plats att vänta på. Kiosken flyttas och ges utrymme för att expandera. Flöden kontrolleras med materialitet snarare än skyltar. Att byta ex. markbeläggning på platser avsedda för gångtrafikanter lägga ex. kullersten.
Södra hamnen.
Ges utrymme att fungera som småbåtshamn och platser för tillfälliga besökare. Dess närhet till inre hamnens funktioner som kiosk och sophantering gör att flödet inte krockar med godstransporterna i den yttre hamnen.
Åtgärdsplan
Separerade funktioner i hamnen möjliggör en säkrare och enklare utveckling.
För att få en förståelse för vad Refsnäs hamn är behöver vi förstå begreppet replipunkt. Regionala skärgårdsrådet via Stockholms läns landsting beskriver kriterierna för replipunkt som följer:
–Strategiska bytespunkter för resor mellan kärnöar, kommuncentrum och Stockholms innerstad.
–Regionalt viktiga länkar för person- och godstransporter till och från kärnöarna.
Kriterier
Vision
Visionen med Refsnäs hamn är att den skall vara en väl fungerande replipunkt för Refsnäs by såväl som för öarna runt om kring. För att kunna ha en levande skärgård behövs trygga och stabila replipunkter. Refsnäs hamn är av kommunen utsedd till en av de viktigaste replipunkterna i kommunen. För att skärgården skall kunna vara levande är det viktigt att Refsnäs hamn fungerar året runt.
En vision är en tänkt målsättning som skall ge inspiration till ett gemensamt mål att arbeta mot. En vision behöver inte alltid vara ställd mot faktiska förhållanden dock kan en pragmatisk vision komma snabbare fram till en handlingsplan. När hamnen exponeras för de nya krav som en modern skärgård kan komma att ge, vilken vision ska vi arbeta mot?
En gemensam start för visionen är att hamnen idag inte fungerar friktionsfritt och att en översiktsskiss bör upprättas. Detta för att kunna lokalisera friktioner samt injicera nya idéer och innovationer.
Kommunen äger marken i Refsnäs hamn vilket gör att det går att påverka hamnen i en önskad riktning.
Det krävs dock en gemensam framtagen handlingsplan där den bofasta befolkningen, enskilda fastighetsägare, privata aktörer och näringsidkare når gemensamma mål.
Historisk beskrivning
Refsnäs som by är mycket gammal och har förmodligen alltid varit en betydande mötesplats. Det finns källor som beskriver navigationsanvisningar till byn redan 1270 vilket enligt andra källor gör den till äldre än Norrtälje stad. Mångsyssleriet har varit genomgående. Skärgårdstrafik, fiske, sten och torvbrytning, handel, hantverk, pensionatverksamhet och fritidsboenden återfinns i byns årsringar. Huruvida rysshärjningarna 1719 skadat byn är relativt oklar det finns dock ett antal registrerade gravplatser och kvarlämningar i området. På 60-talet fanns här tre butiker och ett bageri. Den största utvecklingen av hamnen var under storfiskets tid. I början på 1980-talet var hamnen en av de största fiskehamnarna på ostkusten. Under denna tid kunde 20 fartyg landa fisk och hamnen genomgick en planering för att detta skulle fortsätta.
Refsnäs Hamn idag
Refsnäs som kustsamhälle och främst hamnens byggnader är särpräglade av sin historia som fiskeby. Med sina röda stugor av okantat virke och lertegeltak har den en karaktär som är måttligt utspädd. Hamnen är till största del nyanlagd och planerad med en karaktär som stämmer väl in på bilden av skärgårdshamnens idyll. För att förstå Refsnäs som kustsamhälle behövs en mer detaljerad undersökning exempelvis fördjupad demografisk förståelse.
Refsnäs ligger placerat mellan Kapellskär och Gräddö hamnar. Kapellskär är en stor yrkeshamn där lastbåtar omlastas och godstrafik löper vidare på E18. Gräddö är av motsatt karaktär och fungerar som småbåtshamn med mestadels fasta båtplatser och en allmän tankstation. Refsnäs hamn fungerar som replipunkt och tar hand om ett stort flöde gods och människor som rör sig till och från skärgården. Refsnäs betjänar ett stort skärgårdsområde med bl.a. butiker, restauranger, vandrarhem, konferensanläggningar. Idag passeras hamnen årligen av c:a 30.000 människor som reser med Waxholmsbåt och 8.000 som reser med taxibåtar. C:a 400 ton gods i form av mat, dryck och tvätt till krogarna. C:a 500 ton gods i form av byggnadsmaterial. Strömmen människor är till stor del säsongsbetonad med flest resenärer på sommaren. Dagligen utgår turbåtar både i form av reguljärtrafik men också bokningsresor, vilket är en förutsättning för att öarna skall kunna vara levande. Efter att utvecklingen av hamnen saktat in efter att fiskerinäringen försvunnit så har nu transporterna börjat återupptas. Med ökat flöde till exempelvis renommerade krogar, konferensanläggningar och andra verksamheter gör att hamnens belastning blir större varje år. SSRS (Svenska sjöräddnings sällskapet) har idag en betydande närvaro i hamnen och har inverkan på hamnens identitet. Marken i Refsnäs hamn ägs till största del av kommunen och har på enstaka avgränsningar arrenderats ut. Kommunen äger även mark längst hamnvägen som disponeras som bilplatser. Från den stora parkeringen vid infarten ner till hamnen går hamnvägen. Denna väg är relativt smal och tar hand om kollektivtrafik, gångtrafikanter och bilar.
Nya tider
Världen utvecklas. Samhället och miljön förändras och förutsättningarna ändras för hur människan livnär sig på sin omgivning. Fiske, jordbruk och handel var länge en huvudnäring inom kustsamhällen. Idag ser vi att fisket nästan helt har försvunnit och dess näring blir ett pittoreskt inslag i skärgårdsmiljön. Det blir fler deltidsboende och den bofasta befolkningens lokalnäring blir till stor del att serva fritidsboenden och tillfälliga besökare. Över tid har samhället alltid förändrats exempelvis genom laga skifte, industrialismen, sommargästernas sekelskifte, fiskets guldår, nya båtar och tekniker. Att världen runt omkring oss kommer att förändras är oundvikligt och det gäller att vara lyhörd och hitta en grund som fungerar att utvecklas på. Hur kommer Refsnäs hamn fungera om turismen ökar? Hur kommer den hålla för ett ökat flöde av varor och människor som ska tar sig till och från öarna.
Den huvudsakliga funktionen för Refsnäs hamn ska vara att betjäna näringsidkare och bofasta. Vad kan Refsnäs bli och vad kan en förvänta sig av ett besök eller genomfart? Om den bofasta befolkningen till antal sjunker hur kommer då hamnen att fungera? Hur kommer näringsyrket förändras över tid? Lastning och lossning av gods och personer är gemensamt en samtida syssla men hur är det med pendlare generellt?
För att hamnen som replipunkt skall kunna fungera i framtiden behöver den kunna utvecklas. Inte nödvändigtvis mot en besökspunkt där turistnäring står i fokus men dock så måste den kunna ta hand om en ökad säsongs turism om skärgården exploateras. Refsnäs och skärgården utanför kan komma att tjäna på att hamnen är avsedd för flera ändamål än förbifart.
Flöden
Det är ett relativt enkelt program för hamnens funktioner. Dagens planering av hamnen innebär att det är många funktioner som kolliderar. På kajen inne i hamnbassängen är det inte ovanligt att en lastbil med sand korsar köande kioskbesökare som väntar på glass. För att slänga tomglas så måste den tillfälliga besökaren röra sig över hela hamnplanen. Det råder dålig struktur på var och hur en får parkera, landa och hur bilisterna önskas köra. Det är många som inte inser hur lång tid det tar att ta sig ner till hamnen ifrån stora parkeringen vid infarten och det är inte ovanligt att möta springande människor som stressar ner mot passbåten. Passagerarna som väntar på någon av passagerarbåtarna hamnar då nära skärgårdskrogarnas matleveranser när dessa skall lastas. Det finns många flaskhalsar i flödet. Det är många som kommer ner till hamnen tillfälligt för att få en glimt av sjöbodar, båtar och hav. På den yttre hamnplanen står ytorna relativt tomma. Här är det sjöräddningen tillsammans med lukten ifrån sop båtarna som har störst närvaro.
Hypotes
För att skärgården med dess besöksnäring skall fungera behövs Refsnäs som en trygg central punkt i navet. Hamnen behöver kunna fungera relativt underhållsfritt i en inte alltför komplex programmering. Resan till och från skärgårdens öar börjar och slutar i hamnen. Att hamnen bildar ett utflyktsmål med en välplanerad service stärker förutsättningarna för att hamnen som knutpunkt skall kunna leva. Dock så måste fokus ligga på att ta väl hand om flödet av människor och varor som slussas till och från öarna runt om. Hur möter hamnen detta? Hur fungerar hamnen tillsammans med kustsamhället i sin helhet? Vad har byn och hamnen för utbyten med varandra? Finns det några gemensamma nämnare?
Modell Refsnäs Hamn
Genomförda möten
Hamnföreningen 20151102-20160202 genom:
Magnus Rammus
Lennart Gylling
Sven Ericsson
Allan Karlsson
Per-Erik Langborg
Norrtälje Kommun 20160111
Erik Klockare
Fejans skärgårdskrog 20150927
David Mattsson och Malin Jönsson
Sjöräddning
Rasmus Karlsson
Passagerartrafik
Allan Karlsson
Byalagets årsstämma 20160116
Platsbesök
Refsnäs och samtliga öar utanför.
Flödes iakttagelser 2013-2016
Sporadiskt
Utredningsunderlag
Refnäsby år 2000, bybor berättar, redaktör Kjell Åhlander
Replipunkter. Regionala skärgårdsrådet via Stockholms läns landsting.
RUFS 2010 Replipunkter
Riksantikvarieämbetets hemsida
Norrtälje kommuns hemsida samt ÖP 2040.
